Ja det kan man lite säga. Lite den liksom. Igår var vår donator nere i Lund och skrev på alla papper för adoptionen så nu är det äntligen klart. så när jag finner mer tid, ro och skrivpuls i fingrarna ska jag skriva ihop ansökan som ska skickas in (vart???) Så nu är vi ett steg närmre att Ella blir min. Jag är sååå signed up.
Hon är för go den lilla tösabiten. Igår skrek hon som en stucken gris för att 1 minut senare sova i sin säng som en liten ängel aka miniskatt. Kärlek. Börjar känna riktig dotterkärlek nu. Att ha en son är också det underbart men jag är så tacksam att jag "har fått" en av varje och att ha en dotter blir speciellt det med. Har dock svårt att släppa tanken att detta kan vara sista barnet men efter mycket deep talk med min kära syster så har vi bestämt att jag ska släppa den tanken för att må bättre ett par år, eller flera par år helt enkelt. Vill vi ha en om några år ja då överväger det väl allt annat vi också vill göra.
Jag har en dröm och det är att kunna resa mycket med mina/våra barn i framtiden. Jag vill uppleva storstäder med de, gå på museum och visa de världens alla skatter (ok de kanske inte uppskattar Louvren än) men jag vill att de ska få se att världen är mer är Dalby och det är ju lättare med "bara" två. Så vi håller in knappen "gilla" på att pausa med två. Eller som Lovisa och jag föreslog. Knappen "aldrig" ha ha.
Oki. Ha en fin torsdag, själv swuschar timmarna förbi, imorn blir det BP vick igen happy happy!!!
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar