Julledighet och 2 års trots

Gud vad skönt att vara ledig. Allt hinns med och man hinner njuta av god mat tillsammans med vänner och familj. Ja förutom en del 2 års trots som kommer i vägen...

På annandagen hade vi kalkonmiddag här för våra familjer. Det var väldigt trevligt men svårt att få plats 11 st på 65 kvadrat! Jag och Sandra gjorde kalkonen redan kl 7.30 och efterrätten dagen innan . 

Häromdagen var vi även på tropikariet med barnen och det var väldigt uppskattat. Idag gjordes nova så nu är man helt slut efter de här dagarna. 

Ska bli skönt med tre dagars ledighet till. Min mage har strulat lite så imorgon blir det bara att vila och se film. Dumma mej 2, Shrek och Ice Age 4 går varma här hemma. 

Strålande jul och familjemys på schema

Äntligen är det jul! Längtar efter mina barn oerhört. Kommer kännas väldigt ledsamt att fira utan de och det kommer säkert komma en massa tårar som Sandra får torka mellan varven av köttbullar och tomtar. Men de kommer ju den 25. Då kommer även pappa och på annandagen när han har åkt kommer mamma. Dagarna tre är planerade på schema! Imorgon är det julafton och jag minns exakt vad som kändes för ett år sedan och jag känner hur jag kommer minnas denna dag. 

Men allt blir bra:-) Det blir helt enkelt vad man gör det till! 

Imorgon drar vi till Osby för att mysa. Känner redan nu hur min kropp slappnar av och mumlar något om 8 dagars ledighet. Lycka! 

Inleder ledigheten med egna biffar, slå in de sista paketen och film under täcket! 

God Jul alla kära läsare! Ät och mys! Kramas och kyss! Jul jul! 

Vem fan kämpar inte!!??

Ja igår tog jag på mig den största offerkoftan jag kunde hitta. Tårarna fick stanna på insidan men koftan var xxxl. Slängde mig med kläder under täcket och surade/samlade mig/bestämde mig för en massa bra saker. "Tyvärr" har jag utrustats  med en väldigt rak-på-sak-flickvän så så länge fick jag minsann inte vara själv. Efter att ha kräkts ur mig alla (enligt mig själv) världens mot mig orättvisor blev jag tillrättavisad att sätta perspektiv och att se till det fina jag har. Några ilskna ord senare, ok tårar också... så fanns det alltså två val. Acceptera och gå vidare och kämpa på - eller ge upp. 

Igår var en sådan dag att efter 12 h på jobb och att ha hämtat mina sista saker hos C, pussat barnen godnatt på lätta tår, så var jag trött och ville inte alls kl 22 sitta och skriva hemtenta. Offerkoftan sa att jag skulle gå och lägga mig och acceptera min sits som arbetslös 30 åring med x antal kg i viktuppgång men insåg illvilligt att nä ännu en gång måste man orka kämpa och tro på att en dag ger dessa jävla sena nätter en utdelning av något slag och att en dag kommer barnen vara "stabila" igen och en dag kommer jag vara utvilad. 2011 hade jag semester sist. Bitter som fan. Men...

När klagosången var över köttade jag tårögt vidare 2 h till sen fick jag somna bredvid rödhårigaste sötaste min. Gick in och sniffade på de två tomma barnkuddarna i deras rum och log för mig själv av att veta att de har två fina mammor som älskar de över allt annat. Fina speciella intensiva kids men mina. 

Efter att ha plockat upp andra perspektiv blev min ilska över att känna mig illa behandlad av livet mindre och jag insåg att man själv väljer sin lycka. Så jag valde och somnade stolt. Dock än uppgiven och irriterad men ändå - lite tillfreds. Nöjd över att ha ansträngt mig att inte se så negativt på saker. 

Livet är som sagt för kort. Så igår tog jag lite bra beslut. Kalla det nyårslöften om ni vill eller ej men årets nya är att uppskatta det jag har och tänka större samt försöka säga nej även om jag vill ja. 

Nu är det fredag och en underbar helg med mys väntar! Imorgon blir det body balance, Erikshjälpen och sen linsträning! Ha en fantastiskt helg och älska sönder era nära och kära! 

Alla kämpar vi på våra egna slagfält. Bara man inte dör så har man ändå vunnit. 

Lite bilder på mina kära

Har världens speciellaste flickvän:-) 

Krämpor och glad pojk

Idag är jag också hemma från jobb. Har pulat med diverse administration kring läkartider, besök, sprutor och tabletter. Ibland känner man att det sista man vill är att ta ett sådant test "detta är min egentliga ålder". Häromdan skulle min flickvän lägga sig lite sexigt på mig på golvet varav jag fick ont i höfterna och sa "du får backa lite - mormor fick lite ont i höften" - vi skrattade båda två och ja sen blev det helt sonika bara film i soffan:-) Men nu är alla tider inbokade och även för barnen. Imorgon ska jag lämna prover och även vaccinera mig! Häpp! Mot friskheten och vidareeeeeee! 

Denna vecka har vi börjat mer att dela upp barnen 2 dagar och det har gått jättebra. Ville är hos mig och Ella hos Carola, sen nästa vecka igen har jag de båda som vanligt. Båda barnen har varit glada och lugna och de har sovit bra. Så ja vilken lyx att kunna ge de egentid! Ville skrattade idag på morgonen och busade (kolla Emil look aliken på Facebook). Så vi hoppas att detta ska bli en bra lösning för de båda att kunna ta några dagar i veckan med att ha de var för sig för egentid. 

Igår kollade vi även ut Villes julklapp! En cykel på biltema att lära sig cykla på. Myttade friskt på att pojkar och flickor som får cyklar av tomten inte får stödhjul till utan att de slängs till bebisarna innan tomten kör ut med släden! Theodor lärde sig cykla som 4 åring utan stödhjul och sommaren efter som 5 åring kunde han inte med stödhjul (han ville då ha dessa) så vi tog bort de och voilà! - 2 dagar senare cyklade pågen själv. 

Det enda tråkiga var att Villes önskan om en röd cykel var en "tjejcykel". Så för att verkligen gå in i rollen som "äldre än. Ad jag egentligen är" så ska jag efter lunchen anmäla Biltemas dåliga marknadsföring för grovt genusbrott! Upp till kamp mot Biltema!

Nu ska jag klicka hem lite inredning:-) Hej hopp!!!

Bilder på barnens rum

Här kommer lite bilder på hur barnens rum blev. Ville har ju snöat in på änglar. Att de beskyddar. Så nu sover han hela nätter:-) Kvar i rummet att ordna är en tavla med alfabetet från isa form som ska beställas, en gardin med rävar på och på en vägg ska tapet upp som en fondvägg! 

När du kom och när du är

När du kom in i mitt liv hade du redan funnits där ett tag innan. Precis som du och ja även du. I väntans tider. Ibland är det 9 månader och ibland en evighet utan att man egentligen vet exakt när det där stora eller när den där stora dagen ska komma. Jag tror dock inte att det är en dag utan att det kommer smygandes. 

Att vara här och nu skulle man väl kunna påstå inte är mitt "major" men det är fantastiskt att jag äntligen börjar kunna ta in här och nu - något som förmodligen för alla andra är vardagsmat men som för mig är ja long gone by daylight. Jag är så tacksam att jag har just dessa barn och en fin människa i min närhet som stöttar mig och alla mina fantastiska vänner. Ja ni är 5 till antalet som aldrig sviker. Känns otroligt "mind bottleling" att när man först träffar en människa så vet man inte att det är en/kommer bli en av de människorna man kommer älska hela livet. Stunden då vi först sågs och som förändrade allt. 

Jag tänker på dig med glugg och tofsar på förskolan, dig med läppglans på EC, dig med militärgröna byxor och lockigt hår på au-pair träffen, dig vid det runda bordet i det varma landet i Bamsetröja och dig i din babysitter när du kom hem i din overall i din bilstol och ställdes ner på golvet vid det ljusblå hörnskåpet morfar hade gjort och mamma och pappa sa att du alltid skulle bo hos oss. Mina fina vänner och familj. 

På tal om familj.

Barnen har denna vecka genomgått någon slags förändring. Om det är alla tända ljus och tusen tomtar överallt som gör det vet jag inte men denna vecka har man verkligen kunnat nå Ville. Båda har varit gladare och trivs med att titta på film och mysa hemma. Ja ibland är det bara att kämpa på! Sandra är otroligt pedagogiskt med barnen så det hjälper oerhört. 

Själv har jag drabbats av Mr förkylning som kom och dansade boogie med mig igår. Feber, snorig och krass i kistan - det ni alla läsare! Saknar mina kollegor oerhört och jobbet. Men måste vila nu. Sova. Inte städa. Inte en enda Ipren eller "städryck". Finns de som har det värre så jag sörjer inte precis. Fokus nu är att bli helt frisk innan jag tränar igen och den kommer vara fokus på höfter och rygg. Massage, simning och yoga! Mitt inte hoppar och sparkar på en dörr - ge mig tunga vikter och feta beats till BP men nej nya ledordet: lyssna! 

Annars då!? Jo då. I helgen var vi med Sandras mamma på tonteverkstaden i Osby och barnen tyckte det var så spännande! Men som en annan pensionär tog dagens "ansträngning" på mig så pass att jag var tvungen att vila hela lördagen och ja igår kom febern. Men barnen tyckte det var jättekul att vara hemma hos mina svärisar, Ella sa morfar till Sandras mamma hela tiden ha ha. Nästa vecka kommer hela släkten på kalkonmiddag som vi ska ha. Kommer blir tradition här hemma! Känns fint att skapa nya traditioner! Julgranen är klädd och ikväll ska pepparkaksdeg sättas! Ho ho ho!!! 

Ha en fin måndag alla. Gud vilket långt inlägg. Nähä om jag skulle försöka vila... Mjau mjau mjau

När kroppen ropar energi och julkola:-)

Antar att det är samma sak det där. Energi och julkola. Jag trivs oerhört bra på jobbet nu. En konstig annorlunda känsla att faktiskt jobba med det man är utbildad för och få utvecklas. Känns konstigt men absolut något jag kan vänja mig vid. Energin att jobba men långa dagar men ja vilken skillnad att hämta 16 och inte 17.30! Ja ja nog tjat om mina dagistider. Men som sagt min värld mina fabreer. Ett eget ord som i stort sett kan betyda vad som helst men som jag bara fick en enorm lust att skriva. 

Sitter nu och myser i mitt minst sagt annorlunda hem. Sandra använder ofta ordet hysteriskt (ja även när hon beskriver typ bankbesök - "hysteriskt lugnt") Väldigt hög sötvarning på den men ja man får ju bita sig i tungan för att inte älska sönder tösen. Ja kanske är vårt hem lite "hysteriskt". Säkert x antal för många ljusstakar för vad som faktiskt bör anses som pk hahahaha och en megastor fotovägg, omönstrade kuddar som följer temat olika samt gamla möbler som andas själ! Men vi älskar det. Pianot är bombastiskt men hade inte bytt ut det för någon lame bokhylla i världen! 

Ska snart hoppa i säng och invänta Lucia! Kom ihåg som liten man var ju typ spänd inför lucia. För er som inte vet så växte jag upp på Öland och varje liten sak som hände upplevdes som exotisk och spännande. För att inte namedroppa tunga happenings så som Algutsrums årliga marknad, Bygget av köpstaden -92, att Saxnäs camping hade d-kändisar på sommaren och som att man hejade på glassgubben (killen som körde) ochvtrodde man var "lite utöver alla andra". Egentligen var man förmodligen bara en mullig glassugen unge i mängden som kanske var lite för bra på att spara sin surt förvärvade veckopeng till att köpa glass, och inte alls sådär unik som den "personliga hejningen" fick en att framstå som. Förmodligen var man bara lika sötsugsgirig som nästa ungees vassast armbågar på gatan efter men ja ni förstår vart jag vill komma. 

Ja så när Lucia väl var så var det en enorm nervositet inför att hela läs H E L A Glömmingeskolans matsal skulle fyllas med föräldrar och man skulle få visa vad man kunde. Ja jag gentemot alla andra normala barn tyckte ju alltid det var kul att synas och höras mest så man tog ju alltid platsen längst fram osv osv. 

Ville gillar inte Lucia. Eller officiella framträdanden för den delen heller. Den arvsmassan försvann. Kanske lika bra. För honom är filmkväll med "Sandla" viktigare:-) skönt är vän det. Vet ej om jag hade pallat en mini-me. Så tack mamma och pappa för att ni stod ut. 

Imorgon ska jag boosta mitt vännerkonto och träffa mina vänner från gymmet på julbord. Ser fram emot det väldigt mycket så jag hoppas att vi ses imorgon! 

Nähä om man skulle ta sig en sängfösare? Mer julkola. Min tjej är borta inatt så jag får drömma och sakna. Underbar känsla att sakna någon när man vet att man får andas henne imorgon. Kärlek. Julkärlek. 

En timme till godo

Ja att tid är pengar har man ju hört. Att kärlek inte kan fås med pengar är också en annan. Kärlek kommer med tid. Tid. Pengar. Kärlek. 

Dagarna snurrar på. Ibland känns det som om allt är samma men ändå går tiden och allt är nytt. 

Min förkylning med halsont är inne på tredje månaden nu men jag har slutat ta Ipren eller Treo för att dämpa "febern" på morgonen och nu är den borta tack och lov. Har försökt vila men som alla enastående mammor där ute så ja vet ni kämpandet med vakna nätter, tidiga mornar, migrän innan man ens hunnit att komma till jobbet av alla "jag vill inte dig", "jag vill inte tandborstning" eller "knöliga jackor och felknäppta skor". När klockan är 8 är jag redan slut. Tack och lov har min fantastiska chef ordnat så jag jobbar en timme extra de veckor jag inte var barnen så att jag kan gå hem 15! Lövely! Idag hann vi tom med läsa 5 sagor och klockan var "bara" 19! 

Ja klagosången är ett faktum. Melodin tas upp men som vanligt får man kötta på. Sandra kommer om en timme, dvs halv nio om kvällarna så vi hinner ej ses men ja man har ju helgen som alla andra dödliga. Vi kämpar tillsammans. 

Jag är lycklig men trött. Många runt om mig mår väldigt dåligt just nu och ja även barnen. Det tar på att oroa sig för andra men jag kan ändå inte sluta. Vi försöker göra roliga saker på helgerna då vi ej har barnen och de helger barnen är här är vi hemma och jobbar med att ta ner de i varv. Blir mycket pyssel, böcker, film och god mat. 

Tiden tas tillvara på.

Pengarna spenderas på barnen.

Kärleken finns och växer sig djupare. 

Jag saknar mina vänner. Oerhört. Men tiden finns ej att ringa eller än mindre ses. Men jag saknar er alla ska ni veta! 

Ja antar att det är dessa hundår man köttar sig igenom just nu. Nyutexad med allt vad det innebär..., småbarnsförälder med matvägran, trots, vakna nätter och förkylningar och nykär. Nykär eller nykär men då man växer ihop så precis som en muskel måste man träna på en del. Förståelse, respekt och trösta. Hur den andra fungerar. Ge och ta. 

Alla säger att barnen snart mår bättre. Snart? Ja jo man hoppas ju. Men det värker i ens mammahjärta när man ser ens barn uppträda som någon annan och reagera som en helt annan person än den man lärt känna de som. Jag antar att det man gör är sitt bästa man kan och att det ger någonting en dag... men när man hela tiden upplever det som ett steg tillbaka frågar man sig själv - backar jag eller står jag bara still!? Barnen framför allt. Men det är tufft att satsa på sig själv när de mår dåligt. Eller ja de mår ju bra men de reagerar kan man väl uttrycka det... Många vakna nätter börjar ta ut sin rätt.

Tiden finns hela livet men inte livet hela tiden... 

Syster på besök och julgransshopping

Vilket tempo veckorna går i nu. Vårt hem har fyllts med massor av ljus, tomtar och lussekatter senaste veckan. Att jobba heltid har varit superkul. Har även hunnit med att köra två Spinningkklasser. Lovisa var nere och det var så kul att du bodde här syster! Tryffelsalami och xxx kr vin skojar man inte bort. Inte heller skämt om handledsskydd eller deo (helgens interna). Ja det var en kul helg och även att S och syrran fick lära känna varandra lite bättre. 

Idag var jag och S och handlade julsaker till granen. Ja den kommer nästa helg! Det blev en vit julgransfot, en grå matta och vita stora kulor med fina mönster på! Bild kommer! Kommer bli fint men trångt i vår lägenhet. Stakars mormor - henne har man beskyllt hela livet att ha saker överallt och själv har man bott i detta palats i 6 månader och kvar är noll yta att ställa saker på. Bokstaverar noll. Noll.

Efter julgransmanian var vi på brunch på mejeriet:-) Kan rekommenderas varmt om ni är i Lund. Åt massor av yoghurt med honung:-) 

Lämnade av syster vid flyget, sen hem och julstäda. Barnens alla klappar slogs in, 7 vardera, sen städade jag deras rum inför imorgon. Huga! Denna vecka lovar jag att bli bättre på att uppdatera! Har en del kul att berätta:-) 

Ha en fin måndag! Själv hoppas jag att det blir en bra en. Börjar dagen med en muntlig presentation inför klassen om vårt studiebesök på Poolia där vi träffade en otroligt inspirerande och kunnig man. Sen hem och hämta mina små på dagis sen hem och bara vara. Måndag - kom ta mig med storm! Kylen är fylld, hemmet städat och fyllt med massor av kärlek!