Bloggen tar paus

Har bestämt mig för att ta en paus i min blogg tills dess att jag är glad igen. Har just nu så mycket ångest över allt och är ledsen konstant så känns som om ni läsare är värda mitt gamla jag, glada inspirerande moi. Ord räcker inte till. Inte heller pepptalk. För er som aldrig haft ångest så är det ett tillstånd bortom ledsen och bortom "ryck upp dig". 

Ligger i min säng. Varit vaken i 2 h. Fortfarande ingen frukost. 2 gråtande barn. 1 gråtande mamma. Orken är slut. Orkar inte ta mig upp. Orkar inte se något positivt. Orkar inte. Vill inte. 

Ha en fin sommar alla och njut av era nära och kära. Så hörs vi framöver. 

Funderar på ett avslut

Haft en bra 30 års dag med mamma och mormor som kom och sjöng i morse med 2 st tårttjatande barn omkring mig:-) carola kom förbi med tårta och redan kl 9.30 åt vi första biten. tack för all tårta:-) Vart en sväng i ett varmt Lund och handlade min efterlängtade födelsedagspresent från mormor - en tvättkorg från Firm Living. Blev en glass för barnen i Lund sen pizza väl hemma då mamma och mormor skulle åka hem mot Kalmar. Har problem med mitt öra som värker så in i så på måndag blir det doktorn. 

Blev dock ledsen i eftermiddags och tack alla fina vänner för ert stöd och pepptalk:-) älskar er och att jag är trygg med er.Ja det var detta jag väntade på. Att jag inte skulle orka hålla det länge till. 

Vet ej vad som gör ondast just nu mitt öra som typ blöder eller mitt hjärta som har öroninflammation? 

I vilket fall som helst så funderar jag starkt i dagar som dessa att ta bort allt vad sociala medier heter och sluta blogga. Ska suga på karran ett tag och inte ta något förhastat beslut. Men bara så ni vet:-) 

Nu ska jag försöka ta mig över ytan på min födelsedag. Kanske inte så hemskt i alla fall. Detta är ju jag när jag äntligen ger efter och vad kan passa bättre än att jag gör det på just min alldeles egna dag? 

Nya tag. Nya avsked. 

Just nu - getting by

Ever wonder about what he's doing
How it all turned to lies
Sometimes I think that it's better to never ask why

Where there is desire
There is gonna be a flame
Where there is a flame
Someone's bound to get burned
But just because it burns
Doesn't mean you're gonna die
You've gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try
You gotta get up and try try try


Funny how the heart can be deceiving
More than just a couple times
Why do we fall in love so easy
Even when it's not right

Where there is desire
There is gonna be a flame
Where there is a flame
Someone's bound to get burned
But just because it burns
Doesn't mean you're gonna die
You've gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try
You gotta get up and try try try

Ever worried that it might be ruined
And does it make you wanna cry?
When you're out there doing what you're doing
Are you just getting by?
Tell me are you just getting by by by

Where there is desire
There is gonna be a flame
Where there is a flame
Someone's bound to get burned
But just because it burns
Doesn't mean you're gonna die
You've gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try
You gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try
You gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try

You gotta get up and try try try
Gotta get up and try try try

Sista dagen imorgon som typ 20 nånting

Oh just när jag kände mig pigg blev jag trött. Lite lätt ångest att närma mig 30 så det kommer jag fira med att äta kopiösa mängder tårta!!! Starting tomorrow då jag ska bjuda jobbet på prinsesstårta! Sen imorgon kommer mamma och mormor ner och vi ska fira mig:-) Hipp hipp hurra! Kommer dock kännas konstigt att inte vakna av alla älskade tre barnen som sjunger och Kolan... Men livet går ju vidare och imorgon är första "högtiden" (ha ha som jag skulle haft en en egen röd dag i kalendern) som inte firas i "det Bergmanska hemmet". Men får fylla dagen med annat fint istället. 

Ville kommer ju kaosa då inga paket tillfaller honom. Ella likaså... Kanske borde jag köpa ngt litet till de så de inte blir så ledsna? Nej Ida!!! De måste ju också gå i livets hårda skola. Som en annan fick erfara när ens bror fyllde 2 v tidigare och det aaaaaldrig skulle bli min tur. 

Önskar jag hade haft en lista på saker att göra innan 30 men ja... jag är ganska nöjd med denna milstolpe. Utlandsvistelser, examen, eget företag, giftermål, 2 barn och fantastiska vänner. Efter 30 är man nog mer vis och förhoppningsvis infaller sig ett lugn jag saknat de senaste 29 åren :-) 

Mot bageriet och mot systemet! Klackarna i taket. Imorgon tar jag semester, blir liten i mamma och mormors sällskap och på lördag blir jag vuxen. 30 år. 

Naken är jag som ärligast

Dagarna går fort eller sakta jag vet inte. Lyssnar jag på magen så säger den en evighet men tittar jag på tiden viskar den något annat till mig. Jag gjorde en tatuering på benet, aka min stora Edlundska vad, med en klocka och en dödskalle. Tiden går endast minnena består. Den som alla mina andra tatueringar är brännmärken från kapitel jag lagt bakom mig eller som är högst aktuella. Tolkningen. Konsten. Smärtan. Minnena. Med risk för att låta som en samlande seriemördare (ni vet Criminal minds och så där mördaren alltid samlar troféer) så sparar jag ja de saker som har betytt. Jag ristar in de i färg i mig. På ytan. Smärtan som för en stund värker i nuet slår knytnävsslag på allt som varit och komma skall. Konsten att känna och uthärda smärta för en stund som så länge annars velat komma upp är fantastiskt. Kanske är det ett visst beroende det argumenterar jag inte emot men tanken bakom är också grejen. Det är inte för alla bara en bild eller ett motiv. Det är min livshistoria. Naken är jag som ärligast. 

Det som tar mig vidare i detta är mina barn. När jag varit redo att vika av från vägen. Tappa fotfästet och slira ner för den våta grässlänten. Då har jag hållit mig på vägen för att de finns. Som en balettdansös som snurrar - det gäller att alltid fokusera blicken framåt - då lurar man hjärnan att man står stilla. Att allt runt omkring en inte snurrar och går fort. Precis som så är det. De är punkten framför mig. Deras namn ska alltid finnas med mig. Bäras i de stunder jag är avstånd ifrån de och då deras mulliga kinder inte finns på pussbart avstånd, då ska jag kunna ha de med mig och kunna se att de finns - fast bara inte alltid hos mig. Jag känner nu att tiden är inne. Denna tatuering är redo att få komma till. På min vänstra arm där livshistoria går att utläsa från 1994, 1999, 2006 och 2008 kommer nu Ville och Ella få sätta punkt för allt dumt som pågått. 

Semesterplanering pågår

Känns lite som att jag skjuter mig själv i fötterna när jag planerar minutiöst varje timme av ledighet för nästa v för att hinna träffa alla kära jag saknar. Kanske borde jag bara vara hemma med mina mys och missbruka säsongskortet på Dalbybadet? 

4 dagar kvar till semester och födelsedag. Har ställt in min fest då ingen kunde komma typ eller ha barnen. Så jag får sitta hemma och äta bilar medan barnen sover - känns lite bittert och ledsamt faktiskt inte så jag trodde jag skulle behöva fira min 30 års dag/kväll. Men inget förvånar mig längre. De stora sakerna i mitt liv failar alltid. 

Vänder på det och tänker att jag ikväll istället får besök av mina 3 älskade Ölandsvänner Hanna, Emelie och Liza och även om vi inte ska fira så njuter jag av att vara med de och få mig många skratt:-) 

Lite trött i kroppen idag. Skånetrafiken erbjöd en hemresa igår på 2,5 h från Malmö så inte mkt kväll att ladda på. 

Saknar barnen inte sett de på hela helgen men imorgon får jag pussa på de igen. Sen har jag de en hel vecka! Fantastiskt. Men jag har ännu inte vant mig utan får ibland panik då det känns som om jag bara har de till låns. Mina egna barn!!!?? 

Ja idag är en dag då det krävs styrka att glädjas åt det man har. Jag har mer än många men det spelar ingen roll för jag har mindre än det jag hade och kommer vilja ha...

På mjuka silkesdun trippade gullefjun

Fantastiskt att få sova ut i helgen, ja även om jag sov alldeles för få h inatt så har jag haft en bra helg. Märker att jag har oerhört svårt för att sakta ner och inte mäta allt i tid. Njuta av nuet. Så typiskt mig att stressa och oroa mig. Men... med god mat och sol så känner jag mig lite piggare. 

Har pratat, pratat och pratat i helgen med finaste vänner:-) Men saknar att kunna prata med C också. Saknaden kommer och man måste hitta sätt runt den. Blir besviken och ledsen på vänner som slutat höra av sig, tar avstånd eller inte bryr sig. Och nu pratar jag endast om vissa och förmodligen ingen som är här inne och läser. Jag söker svar för både min och C's del. Brottas med frågor och tänker. Ledsamt. Hur kan vänner svika? 

Frågar mig själv om man ska sakna och då sakna allt eller glädjas åt det man hade och har. En typ av sorgearbete antar jag pågår samtidigt som en slags läkeprocess. Många ämnen som poppar upp i mitt huvud och som bor i min mage.

Det känns som om jag fuckar upp överallt men det är liksom inte min mening. Sanning. Men förmodligen bara en känsla jag har. 

Måndag och jag njuter av att jag kan sniffa en semester framför mig och att jag om 6 dagar fyller 30 år!!! Ångest. Ja rent av skräckblandad förtjusning skulle jag vilja påstå. 

Åh Ida alltid dessa "lätta" måndagsinlägg:-) Men vi välkomnar dagen och låter de ljusa minnena och tankarna ta plats, heart, mind and soul. 

//inre terapi pågår 

Japp som lille gule trippar jag ut och alla andra säger: KA KA KA kaaaaaaaaaaaaa

(Mind your own bizzzzz eller steppa upp)

Girls night out

Igår svängde man minsann benen på Cuba Café! Några drinkar senare dansade vi till småtimmarna och hade sjukt trevligt. Mina 10 cm klackar levererade sann dansglädje och håret likaså - still got it!!! 

Något tagen idag men har bara tagit dagen som den kommit. Njutit av sovmorgon och lugn frukost. För en vanlig dödlig en helt vanlig lördag men för mig en dröm som slår in. Målade tom naglarna under frukosten det ni:-) 

Var en sväng på Dalbybadet och badade som aldrig förr men fick kramp i tårna hela tiden så jag fick bärgas in till kanten:-) så skönt att få komma ut! Ska typ bo ute näst v! Ökade på fräknarna lite vilket känns bra! 

Saknar redan barnen enormt men de har det toppen med mamma Kola! Hon har varit i Växjö och hälsat på Theodor och sin syster! Så fina bilder på Kolans blogg! 

Ännu en morgondag och jag boostar med god mat, träning och film!!! 

Svartsjuka och jordgubbar

It's all in the mix - twix.

Ännu en fantastisk dag på jobbet är avcheckad, nu endast 6 dagar kvar att arbeta sen semester. Jag håller på att rannsaka mig själv hur mycket jag orkar att hitta på på min semester samt vad jag orkar rodda med två kids.

Förslagen är följande;
- Investera i cykelkärra och tält och ge mig ut
- Åka till ett ställe jag aldrig varit på förr, namedroppar ställen som Ven, Halmstad och Tyskland
- Hyra en stuga ett par dagar
- Sova i tält
- Göteborg
- Kålmården
- Kalmar

Vi får la se å de då va. Barnen och jag.

Ja idag har dagen kantats av svartsjuka - i olka former - på olika håll. En fantastiskt ful sjuka men som slår till när man minst anar det eller jo det gör man ju, man anar. Men jag antar att det är sunt och betyder att man har känslor, vilka får sig en törn...

I eftermiddag efter jobb var jag och storhandlade med två trötta kids, det mina vänner är tuffare är dubbelpass på gymmet. Ville bröt ihop för att han inte fick välja en Telletubbiesfilm och Ella snattade godis... Sååå krimmi. Medan mamma betalade smög Ville in i butiken och hämtade 2 filmer, en till Ella också (självklart) med Pippi, och jag kunde inte låta bli att tycka det var lite sött varav båda filmerna slank ner. Och tur var väl det för väl hemma skulle mamman kånka in 4 kassar med mat och packa upp samt göra kvällsmat så helt plötsligt blev de obehagliga Teletubbiesfigurerna mina vänner.

I nöden finner man vännen.

Jordgubbar mumsades in med ägg och sedan blev det lite torsdagsmys med popcorn. Hela vårt vardagsrum såg ut som ett popcorn efter 1 h film varav städning var oundviklig (eller var den???)

Fredag imorgon och då vankas det dans och öl och trevligt sällskap av tjejerna i Malmö! Vi håller tummarna för fint väder. Nej nu ska jag naana.

Kram på er alla och ni? Blanda aldrig svartsjuka med jordgubbar, blir så bittert på något sätt...

Busiga tjejen ska köra bil

Att städa sin syster

Naanig på jobb 

Mitt liv just nu - containers

Givetvis somnade jag

Hade tusen saker på min att göra lista ikväll - när barnen sov. Men mamma Ida somnade också och vaknade svettig och naanig och nu är det en omöjlighet att vara duktig och skärpt vid datorn. Nåja. Mkt bus med barnen ikväll. Mina små älskar att flyga flygplan på mina fötter, leka "attackkatten, "kittelmasken" och "hur många pussar?" Det blir mkt spring, kittel och buspruttar på magen! Fint att ha de hemma i borgen igen:-) 

Snart en vecka kvar bara sen har jag 1 v Semester. Som det känns nu hade jag önskar spenderat min semester i min säng och vilat men ska försöka aktivera 2 små bus. Men hitte-på finns det alltid! 

Håller på att planera min 30 års fest men ja nu bangade barnvakten... Hmm hur att lösa den? Carola jobbar till 22 nämligen. Mkt att tänka på. Känner att tiden att fixa och trixa är knapp och inte blir det bättre att somna vid läggningen. Man minns ju hur mamma sjöng saktare och saktare liksom och hur pappa började snarka vid sängen själv som liten - hur kunde DE alltid somna??? Ja nu inser man varför arbetsplatser har kaffe, bilar AC och dygnet bara 24 h... 

Är väldigt sugen på tårta just i detta nu- vad säger det om mig? Ha ha. 

Hoppas på en piggare dag imorgon. Mjau mjau mjau. 

Jag vill såra dig så jag får höra dig skrika mitt namn

Reaktioner. Restriktioner. Fraktioner. 

Det som inte kommer ut hålls inne och det som kommer ut läggs ut och kategoriseras för att underlätta vardagen. Reaktioner på det som ligger under som över. Man sårar för reaktioner. Man älskar under restriktioner. Som barn som häller ut ett glas mjölk för att se vad som händer. Reaktioner. Nä men va gör du!?

"Varför gjorde du så?" 

För du sa mitt namn. Du sa du.

Idag är det tisdag och alla ni älskade läsare vet ju vilken min värsta dag i v är? Jo tisdag! Idag får jag dock besök av min Ölandsvän Liza som är så go, alltid nära till skratt och helt orädd att säga vad hon tycker. Ännu en av mina fina vänner. Så tisdagen kan bli bra vi hoppas. 

I övrigt känner jag att jag börjar samla på mig lite ångestmoln på min himmel som stressar mig. Jag oroar mig för allt och kan nästan bli knäpp på köpet. Går jag i en affär och någon kollar på mig får jag för mig att de tror jag har stulit något och så får jag svårt att andas och tittar bort. Vill försvinna. Bli genomskinlig. Sätter jag mig på bussen och någon kollar så undrar jag vad jag gjort för fel. Jag vet inte varför men jag kan inte bara vara. 

Igår gjorde jag ett försök. Jag åt för första gången på säkert 6 år rostmackor framför tv'n efter jobb. Det varade i 5 min då jag var så hungrig efter att endast fått i mig 2 kroppkakor och lite fil under hela dagen. Sen lugnade jag mitt sinne med choklad och Pim Pim... Det varade i 5 min. Blir alltså lugn när jag äter. På jobbet är det svårt att hinna med raster. Alla sitter framför datorn och äter en macka i förbifarten varav jag hellre väljer att inte

äta då det stressar mig. Men jag har 30 min lunch mamma :-) 

Nej nog om ältandet! 

Är sugen på att träna men när man som dödlig Svensson är borta 11 h per dag är det svårt att hinna med allt. Man är ganska trött efter jobb men kanske lika bra att börja bära omkring den där träningsväskan snart igen!? 

Dags att vakna till ännu en dag i paradiset! Säg det några ggr och ni lär er uppskatta det ni har. Att älska de ni har att älska och att vara tacksam. Tacksam och lydig ha ha. Paradiset är faktiskt det vi har. Just nu. 

Fraktioner av kärlek, sorg och reaktioner.

Skiljsmässobarn

Ja denna ångest som haglar över en. Ja en ganska bra liknelse tror jag för hagel är banne mig inte skönt någonstans. Jag väljer att ta in de bra saker vänner säger och tar de som plåster på mina sår. Också det en bra liknelse. Älskar liknelser. Älskar att jag är så trött när jag skriver detta att jag har "Dino-blick" dvs ett öga halvöppet för att spara(???) energi typ vilket gör att jag missar massor med ord. 

Såklart det känns att lämna sina små när man haft en fantastiskt helg och såklart det gör ont någonstans djupt inne när man tänker på många som är föräldralediga med sina små och nya. Men man ska särskilja lycka. Min lycka och olyckan min egen. Men ibland sticks det liksom till. 

Ibland vaknar jag till - mitt på dagen - på jobb, i en stund på bussen... eller mitt i natten och tänker och känner nämen Ida vad i helvete är det som har hänt? Härre Djävlar vilken soppa du! 

Det är bara så svårt att mitt i denna soppa att heeala mig själv och ens resa på mig varje dag (tror faktiskt inte vi ens talar om att gå framåt) så måste jag bära mitt dåliga samvete för barnen. Och möta det och vara stark då de visar att de "lider". Ens sista ur-mamma krafter tas ur motorn och den där mätaren lyser och blinkar tom tank. Repeterar tomt tank. Vänligen tanka. Vänligen ------------- a------ ---- i -------- (fula ord) tänker jag tillbaka då! 

Men jag vet att jag ältar men jag måste nog gå framåt eller kanske bara bli starkare ståendes. Fantastiskt skönt att rymma lite i helgen, komma bort och andas ångestfri luft. Ta in alla vackra vyer och slippa se ledsna barn. Ja de är ledsna på olika sätt och man får ofta sätta sig och ta de i knät och säga så det blir bra och jag och mamma Kola älskar er, så det blir bra. Motortanken blinkar rött, pulserar inom mig, lyser. Vänligen tanka. 

Minisemester i Kalmar

På väg hem efter en toppenhelg i Kalmar. Vi har besökt ALV där barnen träffade Karlsson på Taket, såg Emilteater och åt glass och njöt! 

I fredagskväll hamnade jag på tex mex fest hemma hos min systers svärföräldrar , lördag Alv, sen grillade vi på kvällen, söndag idag: Öland och träffa Emma och hennes pojk. Nu: tåg hem. 

Igår åkte jag tidsmaskin

Onsdag. Bästa dagen på veckan absolut, ja efter lördag såklart! Därav namnen lillördag. Anna var på besök aka min gamla bankkollega/schlagervän och hon precis som jag har nyss blivit singel. Behöver jag nämna att låtar som "Jag ljuger så bra" och "you" gick varma? Kändes som att bli tillbakakastad till år 2007 igen:-) 

Mina pizzagrannar måste ha undrar över vart all skönsång och schlager kom ifrån ha ha! Efter typ 1 h dans och skrålande ha ha tog vi faktiskt kväll. Batterierna efter en lång arbetsdag och upp 06 varje morgon räcker inte långt nu för tiden. Var fantastiskt kul att prata gamla minnen och många flat-ämnen vädrades innanför mina fyra väggar. Anna var ju min komma-ut kompis så mycket har förändrats sedan dess och ja ibland är det faktiskt otroligt skönt att prata och älta kärlek, sex och andra saker som hör flatigheten till med någon som är på "samma sida". 

Vi planerade lite inför min 30 års fest. Att det kanske är dags nu Ida att gå ut och vädra de lurviga... Så ja det är det nog- ut i vimlet! Äppelshots kommer stå på menyn det är en sak som är säkert:-) 

Ikväll ska jag måla min hallmöbel och packa för imorgon är det Öland! Vi ska ta tåget och sedan på kvällen är jag (när änglarna sover) bjuden på tex mex fest. Min syster har redan försökt förmedla tequila men jag ska köra dagen efter till södra södra Öland och hälsa på min gamla bästis Emma och hennes fantastiskt söta son Stellan! Så no more alkohol. 

Måste kolla vädret. Är ju blek som en plupp så måste välja typ burka... På söndag ska vi till Astrid Lindgrens värld och Ville är så pepp. Kommer bli en fin helg med syster, mamma, pappa och barnen. Men nu allas vår hatdag torsdag.. Nej man ska inte hatadean kan säga "jag älskar inte torsdagar" 

Håll i hatten alla läsare idag kör vi (anledningen till min extrema energi jag försöker förmedla här genom textraderna beror endast på de facto att den där ölen fortfarande dansar i mungiporna) och att jag kammouflerar den genom att sprudla ut energi, idag är kosmos med mig! 

Puss

Hela jag är tom på äppelmust

Precis som Pippi svarar Tommy vilka det är som inte behöver snus och vilka som behöver det? De som har snus eller de som inte har det??? (Faaantastik scen förresten för er som inte hört den) - precis så känner jag nu. Min äppelmust är borta... 

Bajsdag idag. Konstigt för denna dag var annars händelselös på sådana incidenter (snackar barnsnack nu) men ja i övrigt. Tydligen har någon jävel (är på jakt efter denna någon) öppnat någon slags tårkanals kram som varit intakt under flera år men som nu läcker. När jag orkar ska jag köpa såndär packning och laga. 

Onsdag imorgon och ett kärt återseende med en gammal vän. Blir nog trevligt och ngt jag ser fram emot. Hade tänkt packa ikväll då morgondagen går bort men somnade när jag nattade barnen. Suck. Avslutar denna dag med en ledsen suck och hoppas att morgondagen KÄNNS bättre. 

Sol, glass och häng

Finna det något så vackert som Skånes ängar kl 6.30 en måndag morgon? På buss till jobb och försöker vakna till. En stor kopp kaffe hjälpte inte så jag försöker taktik positive thinking. Får barnen idag, måndag (veckans jobbigaste dag skall tas igenom), snart helg med tur till Öland. Denna v kommer inte så mkt träning hinnas med så det får väl bli upp tidigt ngn dag och gå... Jag avskyr tidiga mornar och då pratar vi 05 alltså. Kl 07 är def. sovmorgon men allt innan 06 är tidigt! 

Idag har kanske mina peppböcker kommit! Hoppas. 

Helgen har varit fab. God mat, shopping, Dalbybadet, träning och bio! En helg perfekt i min smak. Hade önskat fler lata dagar på badet men har 3 dagar ledigt i slutet av juli där jag hoppas vädret levererar. 

Denna v mission är att ta tag i att söka jobb men finns inga ute så än en gång ALLA vet ni något 100% from sep hör av er!!! Annat väntar a kassa. Det finns två strategier...

1. Gå på a kassa med en hyra på 7000, dagisavgift, och andra räkningar =bankrutt, magsår och depression 

2. Få ett jobb, leva ett normalt liv (så normalt som lilla jag kan(?)), kanske se framåt i livet och kanske ja tom kunna unna mig något 

Ja här inser jag att jag måste tänka positivt, se ljust på framtiden, utstråla fantastisk mkt positiv energi och tro på mig själv. Men ska uppfinna en exelerator som förstorar den lilla energin jag har inom mig och göra den 10 ggr större. För vad tror ni händer i mig när jag varje v skiljs från mina barn, antingen de eller jag gråtandes, en ledsen fru, en ledsen jag, jobba full rulle hela dagarna hem hämta sent på dagis sen hem och städa. Ja jag vet att det är så det är för många och kallas vardag och både jag och C kämpar men problemet är "bara" att när du/man/jag (!!!) behöver den där extra energin , energin to dazzle:-) så finns den inte och det gör mig (som annars brukar ha överskott av den energin att ge till andra) jävligt förbannad och irriterad - och... Till den känslan har jag ännu inte hittat ett förhållningssätt jag är tillfredsställd med... Truth. 

Jag stör mig också på det faktum att vissa vänner verkar tro att jag befinner mig på samma "vanliga" nivå där jag orkar höra av mig, ses, umgås. Förlåt det är inget personligt men just nu orkar jag inte dra i de trådarna, jag väver just nu en egen överlevnadsmatta av de trådar jag kan och har. Så om ni vill ses/höras av får ni faktiskt jaga mig eller hälsa på mig. Jag bor på Mellanbacken 2 i Dalby och alla är alltid välkomna. Jag har kaffe och ett mansiskt behov hemma av att alltid ha laktosfri mjölk hemma. Jag gillar dammsugare, croissant, bananer och sockerkaka till fika annars duger grillad kyckling och rödvin. 

Välkomna! Nu tar vi måndag och kavlar upp ärmarna. Ännu en dag i Paradiset!

Lite nytt och lugn lördag

Älskar rea! Har haft många span på saker och ting och idag pang boom wow! Hittade mössor till barnen som sagt, två burkar till min hylla där jag ska ha diverse saker som reflexer och sysaker i, en windstopper till Ville och barnen fick varsitt trollspö! Efter en stund i Lund med fika åkte vi tåget och hälsade på vänner utanför Lund. Hem igen och gissa vilken kille som somnade 17.20 i soffan? 

Jodå! Så nu ska jag ta lördag med en dusch sen sova. Ligger och bläddrar i Pippi och boken Lille Mus och jordgubben. Vilken dragig lördag va ha ha. Hade gärna sett en film men har inget godis hemma så nej får bli sova och lyssna på P3! Ha en fin dag alla imorgon fortfarande helg! 

Att styra skeppet

Äntligen helg och vilken inledning! Finaste kollegan Markus hämtade mig med egen Sitabil igår morse och körde mig från stationen. Gick bra att styra skeppet själv och jag växte absolut med utmaningen:-) Mitt jobb består delvis av att planera ut uppdrag på olika bilar (lastväxlare, liftfumprar, kranbilar, flakbilar och sopbilar) vart de ska hämta, tömma och lämna last. Gubbar som kör, gubbar som muttrar emellanåt men med lite humor och skinn på näsan kommer man långt. Man måste vara smidig samtidigt som man måste ha tänkt efter före. 

Efter jobb åkte jag till en kompis och gick promenad, körde en miniintervall för att se vart hjärtat bodde (hahaha) och sen lagade vi mat. Två matnördar i ett kök:-) Vi diskuterade hur vi skulle kunna lyfta rödvinssåsen till nästa gång och detta huvudbry släppte oss inte utan lite ältande om sås i typ 20 min. Så nästa gång då, då! Blev bra vin till (fick äntligen dricka Shiraz igen) varav det blev lite för bra med vin:-) men är det fredag så är det! Idag är man lite seg men ska snart träffa mina små barn så då är det livat hela dagen och man kopplar på "mamma-mode". En spak i huvudet man drar i - mum activated! *en lampa som myser rött - on air!* Känns bra att ha den funktionen :-) 

Hittade en jättemysig barnaffär och det blev lite mössor till barnen. Älskar mössor. Jag och kaddie kunde köpa sönder barnen på mössor och tyvärr fortsätter det ha ha. Bilder kommer sen men ville fick en gul med dödskallar, en vit med röda fiskar och Ella fick en med lila hästar på. 

Lördag! Aaaa känner sommaren känner ledigheten i 1,5 dag till! Känns som om att jag kan ta tag i rodret idag och hålla kurs mot lyckan!

Männen i mitt liv och att vara redo

Består av tre personer, pappa, bror och son. Och där hoppas jag att det stannar:-) ikväll körde jag och lämnade pappas bil i Karlskrona vilken fin stad. Dallan bleknar med mkt i jämförelse är faktiskt lite småsugen på att en dag flytta mot kusten. Eller ha sommartorp... Känns fint att ha mina tre pojkar. Pappa snäll. Carl snäll. Ville busig och snäll ha ha. 

Pappa bjöd på middag och god öl vilket behövdes för resan hem gick inte på räls. Fastnade i Vinslöv och kunde inte låta bli att skratta lite åt mig själv att jag fortfarande tyckte jag var lite kul när jag själv sa "plötsligt i Vinslöv" tyst för mig själv typ 20 ggr - allt endast för att inse att det inte var så plötsligt utan att jag hade kunnat bli fast där *svälj* 

Har i alla fall sovit bra, dock är tomten här så fredagen hade kunnat börja mindre röd men man ska inte klaga solen skiner, en latte i handen och en fredag jag ska ta med storm! Ska Rodda min avdelning själv idag - vi håller tummarna och utvärderar imorgon och intalar oss alla att man växer med utmaningarna:-) 

En utmaning för mig just nu är att sakta ta tag i träningen, har denna v satsat på bra mat och mellis (har hjälpt en del) och att försöka komma vidare i min/vår separation. Fick en fråga (hemskt personlig sådan) om jag inte ville vidare? Svårt det där. Tänkte ett tag och kom fram till att jo självklart VILL jag det men än vet jag inte när eller hur varav jag står still. Jag saknar fortfarande mitt "gamla" (mitt riktiga???) liv för mkt för att kunna släppa det och "gå vidare" men antar att detta precis som vid riktig död när man förlorar någon en dag måste gå vidare. Men man måste vara redo. Alltid redo. Som den scout jag en gång var och förmodligen alltid kommer va. Hur kliandet i fingrarna tar vid när jag ser kojor i skogar och hur det biter i skinnet vid tanken på långa vandringar under månen. En längtan. Precis så känns det nu. Jag kan känna kliandet. Jag kan känna hur något känns på min hud. Jag kan känna att jag någonstans djupt och tveklöst inom mig vill framåt men jag står. Står stilla. Som den scout jag är tar jag upp kikaren. Tittar på en plats långt långt borta. Små människor, små träd, små hus. Långt långt borta. Jag estimerar avståndet. Andas in, tar ett djupt andetag för min framtida ansträngning, som om en del av kroppen vore redo att gå. Ta ett steg mot de där husen, träden och människorna. Andas igen. Hårdare, intensivare. Men. Jag står till. Som den scout jag var hade jag tagit fram min kompass - för närmsta vägen- för minsta ansträngningen mot "framåt". Tittar på saken i min hand. Visarna bränns i min hand. Siffrorna ljuger i min hand. 

Som den individ jag är kastar jag kompassen och går. Jag inser att vägen framåt inte kommer vara lätt. Jag kommer behöva gå runt. Jag kommer behöva anstränga mig. Jag tar några steg sen stannar jag. Jag glömde något. Stannar och tänker vad jag kan ha glömt. Jag har ju för fan inte ens en ficklampa med mig! Som den individ jag är tänker jag att jag kan inte gå än för jag är inte redo men scouten inom mig smeker min kind och tar min hand - en gång redo alltid redo...