Kärlek som lim

Igår var vår fina vän Nina på besök hos oss. Hon var tidigare gift med en tjej men nu är hon singel och ja det för ju med sig en del nya infallsvinklar på livet som en annan känner sig ganska "distansad" ifrån som äkta svenssontoffelhjälte - som man nu är. Vi pratade om en massa bra saker bl.a om att man inte får glömma bort sig själv i en relation utan emellanåt fundera ut vad man själv vill och vem man är. Och det är svårt. Jättesvårt. Tycker jag. Vissa kanske finner det jättelätt att vara alla roller i en men jag är nog kanske mer en sådan som lätt delar upp mig, mitt yttre och inre. Jag gillar variation och jag älskar nytt men jag älskar också tryggheten i att saker och ting är som de alltid varit. Carola brukar bli galen på mig att jag ändrar mig "hela tiden" och men sanningen är ju att jag själv inte riktigt vet vad jag alltid tycker. Obs! Ej att förväxla med någon som vrider kappan efter vinden - en sådan är jag inte, men jag gillar att liksom inte ha en fast åsikt utan att kunna vara öppen för förändringar och nya infallsvinklar. Jag gillar helt enkelt inte saker som är skrivna i sten utan att saker och ting mer flyter. Men å andra sidan gillar jag avslut. Starka resultat. Ja ni märker själva hur lätt är jag att leva med ha ha ha...Tur att vår kärlek är stark som lim att även om man kommer en bit ifrån så finns det ändå något som drar ihop. Håller ihop.

Ibland skrämmer det mig att vara gift, tanken att vara "fast" hela livet men samtidigt så älskar jag att vara det och allt det för med sig. Så ja kanske är jag lite flaky men som sagt känner att jag har många års tankeverkstad att ta igen och nu börjar det. Tyvärr är kanske min fru inte den mest pratsamma individ på denna planet att vädra allt med, och lika mycket som jag "stör" mig på det så uppskattar jag det enormt! För hon kan liksom konsten att sätta punkt. Få slut på mitt ältande utan att vara dramatisk. Och hur skulle det fungera - egentligen - om det fanns två pratkvarnar som jag? Så jag antar att det är därför man har varandra, för att komplettera varandra och stötta varandra på det man själv inte är så bra på. Visst jag blir sur när jag inte får prata vidare men nu har jag ju min blogg sen om ni orkar läsa eller inte är ju inte anledningen till att jag skriver utan mer för att "andas".

Shit ja. Idag ska vi till Malmö och hänga i lekan för att sen ta dagen som den kommer. Vi behöver åka runt någon huslig affär och köpa ett nytt dammsugarmunstycke - får spasm på det vi har, låter som en mindre kärnkraftverk här hemma 4ggr/dag (hmm vet ej låter de mycket???) så det M Å S T E vi ha ett nytt. Vad är det med mig och min huvudvärk? Jag är jättekänslig för höga ljud, särskilt när jag äter. Men att ha phat base på en klass är en helt annan sak för då har man ett helt annat fokus.

Nej nu ska jag gå ut och ta hand om mina två små bus. Ella började härma ord häromdan och säger nu:
Tja (hej)
Siiinaaa (tjena)
Shiiint (fint - som i klappa fint)
Teen (sten)
Mamma
Mjeee (mer som i vill ha mer mat...)
KKKK - (vi tolkar det som tack)

På tal om den andra, han pratar nu som en stockholmare där han drar ut på vokalerna
mammaaaaaaaa och maaaaaaaaat när han vill något (väldigt drygt måste jag säga).

Igår sprang jag faktiskt ännu en runda i Skrylle, har "lovat" mig själv att få 2 mil i benen denna vecka, har ju en liten bit kvar om man säger så men envis som jag är så ska jag på det ikväll, fast det suger i min BP tarm något så oerhört. Så träningen is on kan man ju säga nu och att denna gång planerar jag att verkligen komma igång med löpningen.

Nu ska jag väcka en naanig fruga. Först fick jag sova lite till sen hon och nu är vi redo för nya äventyr.

Cykelgänget från Skrylle