Should have knowned...

Jag måste vara sjuk på något sätt. Felprogramerad. Att inte vara som alla andra. Idag var nog en av mina livs värsta mornar evva på många olika sätt, högst för privat för att avslöja här men det är här och nu det händer. När jag är längst ner reser jag mig och slår tillbaka. Jag känner smärtan och tar in. Borde jag inte lägga min ner, känna mig besegrad och ge upp?

Uppsats deadline 3 dagar och jag har ofantligt mkt jobb kvar. Halsont och feber. Hela min kropp skriker vila men jag måste bli klar. Mina tankar är någon helt annanstans och jag mår illa. Men från och med nu vänder det. Jag kan få magsjuka eller cancer men det klarar min omgivning av så bra så nej nu kämpar jag.

Felprogramerad eller inte så är detta jag. Jag kan bara inte ge upp. Jag ser inte mina begränsningar bara möjligheter. Men visst snart måste jag ta hand om mig själv. Snart ge det ett par dagar till bara...

Fredag. Nu steppar vi upp.