Igår när jag kom hem la jag killarna då Kaddie var iväg och tränade. Så mysigt. Ibland när man tvivlar och är tom på energi så får man igen allt när ens älskade lilla son lägger handen på ens kind och jag över hans mage med pannorna emot varandra när han ska sova och kärleken bara strömmar. Man får uppleva samma kärleksflöde som när han låg inne imagen - fast nu på utsidan. Man kan riktigt känna hur man fylls på med energi inifrån (fet 95 oktanig miljöklassad kärlek) tankas in i blodomloppet igen och man orkar en vecka till.
Jag funderar ofta över det - de facto att man ändras som människa när man får barn. Man liksom "plånar ut" en sådan stor bit av sig själv och ersätter den med en annan som i sin tur omprogramerar hela ens jag till att bli en ny jag ( wow nobelpriset på att hänga med på den) och den "transformationen" kan man nog bara förstå som mamma. På gott och ont sker nog detta.
Adoptionen med Ella rör på sig har vi fått reda på vilket är fantastiskt så snart är vi äntligen där. Snart har jag två hjärtan fullt ut. Men jag har börjat längta efter att få vara gravid igen... *oops said that too loud*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar