Hemma

Phu. Äntligen hemma. Aldrig mera barn i bil i flera timmar i ösregn. Dock inget kjäks denna gång men minst lika jobbigt med barn som gråter och som mår illa. Som inte vill sitta fast och kastar napp men sen vill ha den. Och tillsist som sjunger nya ord på volym hög. Gissa vem? Jo 1,2 och 3!

Efter två fantastiska veckor på Öland med en massa fina möten, upplevelser och intryck ska jag nu smälta dessa här hemma under några dagar. Jag saknar redan ljuset på öland som
Inte finns någon annanstans, och känslan av att kylen imorgon gapar tom på äkta öländska jordgubbar är redan svår att leva med, eller ja jordbär som man säkert säger här... Saknar redan mamma, mormor och syster.

Jag och Carola har haft 3 fina dagar med barnen och diskuterat lite. Om oss, om framtiden och nuet. Nu ska vi försöka ta lite nya tag. Boosta och vara mer "talkative". Jag vill röra mig i rätt riktning och kan nu känna att jag har lite mer energi att göra det med på för av... Hmm.

Ett beslut är taget och nu börjar resan. Skynda långsamt. Nu trippar mina ögon mot sömnens rike. Kryper ner i mina mjuka vita satinlakan som doftar morgonskatt. Hemma. Alla sover. Vissa si vissa så