Vem ska bära barnet?

Ja inatt hade jag en mardröm. Jag drömde att Sandra hade inseminerat sig i smyg i våras och att det nu började synas varav jag blev superledsen att ja att hon dels gått bakom ryggen men även att jag inte fick bära vårt barn! Sen kunde jag ju inte "låta bli" att ta mig an barnet (som jag i drömmen drömde var fullproppad med mögelost, farlig sushi och rödvin). 

Vi har diskuterat barn för en avlägsen framtid då vi båda är överens om att vi saknar barn den vecka vi är barnlösa. Ja inte för att det på något sätt kommer sudda ut min saknad över de två jag redan har men för att jag älskar att vara mamma. Men ja vi är inte helt överens om vem som ska vara gravid. Rättvisast är ju självklart att Sandra (som aldrig har varit gravid) ska få vara det, men vart hamnar då mina känslor över att "också" vilja vara det? Vart ska jag gömma de? Ska jag köra de till slakt? Snälla ge mig koordinaterna till stället och jag åker dirr. Men jag antar att denna dröm kräktes upp de känslorna rakt i ansiktet på mig. Jag är inte redo att släppa drömmen om ännu ett barn. Två till blir liksom lite "för bra" för oss. Dilemman. Drömmar. Ja det är inte alltid lätt att vara två tjejer. Och jag vet att om ngt inte känns riktigt rent bra och mjukglass i magen ska man inte köra på. 

Jag har lärt mig att allt tar tid och måste få ha sin tid så vi väntar. Och jag väntar... om tiden vill ifatt.