fredag 31 januari 2014

Denna sömn och denna snö

Ja dessa dagar har varit helt i min smak. God mat, roligt på jobb och barnen! Igår hämtade jag barnen från dagis då Carola är i Stockholm på Nikekonventet och arbetar. Dock vaknade jag inatt av att Ville hade ont i örat och jag hängde därefter i 15 min som en lemu på stegen upp till hans våningssäng och nynnade "när trollmor ...." När jag själv höll på att somna och tappa greppet la jag mig bredvid honom. Ja ni kan ju föreställa er själva bilden - synen...av mig smidig som ett kylskåp mitt i natten manövra höfter och lår på en höjd way over my "vakenhetslimit"... 

Sen imorse mådde han bra men ja efter en stund på jobbet fick man lämna igen och hämta hem en febrig pojke. In på Apoteket och köpa Ipren och nässpray och bamsetuggummi såklart! Muta.se ha ha.

Så nu i eftermiddag fick jag i honom pizza och nu ligger man och njuter under täcket och ser film:-) laddar inför ännu en vakennatt. 

Ville har haft det jobbigt en tid nu på förskolan så även om det är vab och man förlorar pengar märker jag att kortare dagar gör en hel den. Det värker i ens hjärta när ens barn mår dåligt och mentalt inte klarar av förskolan. Men det är ju svårt för personalen också då deras fasta anställda hela tiden är sjukskrivna och vikarierna får "försöka så gott de kan". Man känner sig väldigt hjälplös när man inte vet vad som är bäst för ens barn. Vi får inget stöd av förskolan och ja de kan ju inte lova "fasta" fröknar heller... Sen är ju inte det det enda problemet men ja...han skapar en massa saker som han sedan ger bort. Han ger alltid saker till sin moster och morbror som båda bor långt borta så jag antar att det kanske är en saknad han har... Det är karameller, brev, tavlor, teckningar, pyssel, stenskulpturer, och paket. Men mest brev där det ska stå "kärlek" "kram" och från Ville. Denna Goa lilla grabb. Så mkt kärlek och omtanke men samtidigt ensam och han avskärmar sig... 

Min sömn påverkas för jag drömmer drömmar och oroar mig konstant. Jag har ont i magen och ständigt ett dåligt samvete över att lämna Ville då jag vet att varje dag för honom förmodligen kommer vara - som förskolepersonalen säger "en svår dag"... 

Sen gnäller folk över denna snö... Ja jo det är kallt. Men inne har vi det varmt. 

Perspektiv. 






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar