Bakom kulisserna

I ett virrvarr av tidiga mornar, jobb och sjukdomar lyckas ändå våren tränga sig in genom hårt åtsittande halsdukar och en och annan mössa som man inte haft hjärta att sortera ut till vinterförvaringen. Jag smakar på ordet vår och som alltid av en konstig anledning sedan nittonhundratalet har våren alltid inneburit någon slags nystart ur skiten för min del. Under min pubertala era kantades den av flykter ner mot botten där jag i min ensamhet rustade mig själv med vapen för att komma upp starkare och slåss hårdare än någonsin för att i sin tur undvika att falla. Våren var för mig mig ett sätt att andas ut det gråa som tyngt och andas in ljusblått. Precis som om året stod där med alla sina fyra årstider och kastade en dyngsur och depressionsliknande vår på mig. Three to go- there you go. 

Bakom kulisserna vet man ingenting. Vad som försiggår där vet man inte ens själv. Vissa vädrar i sociala medier inlägg som att "bara tiden gick fort", "ingen bra dag idag" eller "helvete detta har hänt"..(och sedan inget mer... 

Som mamma, partner och chef står man bara där ibland bakom fasaden och låter året kasta skit på en. Vår. Kasta vår på en. Man kastas själv mellan verklighet och dröm. Idag mot vad som komma skall. Denna vår står jag pall. Jag är så stolt. Jag dealar med saker och jag faller inte. Äntligen har jag lärt mig att inte behöva slå hårt i marken och slicka metallsmaken från botten utan att stå kvar. Stå och se på...

En matta under fötterna rycktes undan för ett tag sedan och just nu bygger jag vidare på framtiden. Andra saker läggs åt sidan och vissa hånar en att man gått upp i vikt, jäspar på jobb eller att man kanske inte alltid orkar. Min syster brukar alltid säga att man vet aldrig vad människan man möter gått igenom varav man ska behandla alla med respekt. Good one.

Om ändå året vore så barmhärtigt. Slutade kasta vår som innebar smärta. Men mina syrener på köksbordet doftar underbart och likaså gör snusen under läppen. Lättlevt när man lärt sig stå pall. 

Jag andas ljusgrön vårmassa och aldrig förr har jag varit lyckligare än när ridåerna till mitt egna liv går igen för denna dag. Livet kan ta en hårt bakifrån men det gäller att kunna vända sig om och putta tillbaka!