När du kom och när du är

När du kom in i mitt liv hade du redan funnits där ett tag innan. Precis som du och ja även du. I väntans tider. Ibland är det 9 månader och ibland en evighet utan att man egentligen vet exakt när det där stora eller när den där stora dagen ska komma. Jag tror dock inte att det är en dag utan att det kommer smygandes. 

Att vara här och nu skulle man väl kunna påstå inte är mitt "major" men det är fantastiskt att jag äntligen börjar kunna ta in här och nu - något som förmodligen för alla andra är vardagsmat men som för mig är ja long gone by daylight. Jag är så tacksam att jag har just dessa barn och en fin människa i min närhet som stöttar mig och alla mina fantastiska vänner. Ja ni är 5 till antalet som aldrig sviker. Känns otroligt "mind bottleling" att när man först träffar en människa så vet man inte att det är en/kommer bli en av de människorna man kommer älska hela livet. Stunden då vi först sågs och som förändrade allt. 

Jag tänker på dig med glugg och tofsar på förskolan, dig med läppglans på EC, dig med militärgröna byxor och lockigt hår på au-pair träffen, dig vid det runda bordet i det varma landet i Bamsetröja och dig i din babysitter när du kom hem i din overall i din bilstol och ställdes ner på golvet vid det ljusblå hörnskåpet morfar hade gjort och mamma och pappa sa att du alltid skulle bo hos oss. Mina fina vänner och familj. 

På tal om familj.

Barnen har denna vecka genomgått någon slags förändring. Om det är alla tända ljus och tusen tomtar överallt som gör det vet jag inte men denna vecka har man verkligen kunnat nå Ville. Båda har varit gladare och trivs med att titta på film och mysa hemma. Ja ibland är det bara att kämpa på! Sandra är otroligt pedagogiskt med barnen så det hjälper oerhört. 

Själv har jag drabbats av Mr förkylning som kom och dansade boogie med mig igår. Feber, snorig och krass i kistan - det ni alla läsare! Saknar mina kollegor oerhört och jobbet. Men måste vila nu. Sova. Inte städa. Inte en enda Ipren eller "städryck". Finns de som har det värre så jag sörjer inte precis. Fokus nu är att bli helt frisk innan jag tränar igen och den kommer vara fokus på höfter och rygg. Massage, simning och yoga! Mitt inte hoppar och sparkar på en dörr - ge mig tunga vikter och feta beats till BP men nej nya ledordet: lyssna! 

Annars då!? Jo då. I helgen var vi med Sandras mamma på tonteverkstaden i Osby och barnen tyckte det var så spännande! Men som en annan pensionär tog dagens "ansträngning" på mig så pass att jag var tvungen att vila hela lördagen och ja igår kom febern. Men barnen tyckte det var jättekul att vara hemma hos mina svärisar, Ella sa morfar till Sandras mamma hela tiden ha ha. Nästa vecka kommer hela släkten på kalkonmiddag som vi ska ha. Kommer blir tradition här hemma! Känns fint att skapa nya traditioner! Julgranen är klädd och ikväll ska pepparkaksdeg sättas! Ho ho ho!!! 

Ha en fin måndag alla. Gud vilket långt inlägg. Nähä om jag skulle försöka vila... Mjau mjau mjau