När jag sover

När du somnar är jag vaken. Jag tittar mig runt fast att det bara är vi. Hittar ett ställe på din hud där du luktar som mest du.Inte det ställe där jag älskar att älska med dig mest men ett ställe där du luktar du och ingen annan. Inte ens mig. Ingen ser och ingen hör. Andas in. Beroende. Andas in igen. Vill inte sluta. Sömnen tränger in i mig. Värmen från din kropp smittar och jag sövs in i en dimma av dig och vi blir oss. Du blundar och andas tungt men när mina händer kramar dina ler du. Sådär sött och fullständigt äkta omedvetet. Så nära får ingen gå. Därför ligger jag bara tätt. Och tjuvluktar dig. Vi ska ingenstans för vi är bara här. Under dina ögonlock har tårar av ånger torkat för länge sen men när du tror jag inte ser så ser jag din ansträngning när du försöker dölja de. Jag känner dig och som en scen ur Avatar så ser jag dig. Vaken som sovande. Glad som ledsen. Genom sanning. Genom lögn. Jag ser dig och jag känner dig. Ingen bakom. Ingen utanför. Jag tjuvluktar igen och känner hur du slappnar av i min famn. Jag är lukttjuven i natten och du är diamanter och guld. Du är värd att sitta en livstid i fängelse för. Du är värd att jag väljer att leva som jag inte lärt då han älskar oss alla. 

Jag tar bort ena handen och tar bort mitt röda hår som jag vet kittlar dig om det kommer i ditt ansikte...