När saker och ting händer i ens liv som man inte hade räknat med så bara bom bom paow rasar allt samman, men man måste ju bygga upp allt igen, hur man gör detta är ju upp till var och en. Vissa kör iggen, andra blir utåtagerande, vissa gömmer sig och några ... är just - just deal with it. Jag tror jag tillhör den kategori som kör iggen tills dess att jag har kraft nog att face it och - deal with it. Just nu är jag mest frustrerad över att inte kunna göra en quick fix eller att vara den som själv kan lösa alla problem. Ens egna problem är ju bara problem för sig själv, skulle man jämföra finns det alltid de som har det värre, och ibland kan det vara skönt att läsa/ta del av andras problem för att inse att ens egna världs elände är relativt liten - i jämförelse med andras. Men när människor man älskar mår dåligt mår man själv också dåligt för de finns på insidan - inne i hjärtat.
Jag gillar att prata med min mormor i telefon för när man pratar med henne har tiden stått still. Hennes tillvaro består av en lugn lunk där minsta lilla händelse blir att förstora upp...och jag kan tycka det är fantastiskt - att kunna se det lilla i det stora, för då blir det stora väl enormt när något väl händer. Det är en trygghet att ha någon som alltid står stilla - någon som inte är på väg någonstans, som har bekräftat färdigt sig själv och kan vara nöjd med det man har och får.
Hur man väljer att se på saker och ting tycker jag är en fantastisk egenskap hos människor. Att vår inställning till vår omvärld kan vara så olika, likaså vår förmåga till omvärdering.
Sen jag blev gay har jag vart tvungen att omvärdera allt. Oj nu slår hon på stora trumman tänker ni men det är sant. Allt man har trott på är nu liksom annorlunda och man "tvingas" acceptera och leva med det. Deal with it. Att jag ska bli mamma igen är ett exempel på detta. Det är en konstigt värld vi lever i idag då t.ex rättsystemet ligger typ 100 år efter och folks förutfattade meningar ligger typ 50 år efter medan man själv är high fashion och lever i nuet=)
Allt detta ska man tacklas med just här och nu. Jag vet att jag ska bli mamma igen, men inte åt mitt biologiska barn men det är ändå mitt barn från day one, from den 22 augusti var hon min totally 100%, men det svider ändå i hjärtat för jag vet att alla inte kan känna samma känsla. Jag har fått omvärdera min världsbild om mamma pappa barn till att familjer kan se ut hur som helst och även kärlek, och det har inte alltid varit gratis eller smärtfritt men jag har ju fått göra det pga att jag blev kär i Carola. Det är jobbigt att alltid tvingas vara stark och ja ibland har man väl bara dagar som denna då man inte är det.
Men ändå...så värt! Nej slutdiskuterat för mig. Snart helg, ser fram emot en fantastisk helg med after work imorgon och schlagerparty på lördag och sen en massa familjemys. It's all in the mix=)
Du är helt fenomenal på att kunna uttrycka dig i ord. Man får sig alltid en tankeställare när man läser det du skrivit.
SvaraRaderaTack för att du delar med dig av dina funderingar och av ditt liv!
Även jag har fått ta emot min beskärda del av folks tråkiga attityd mot allt som inte följer "mallen".
Jag har växt upp med min lillebror som är handikappad. Han är en underbar person som ingen i vår familj vill vara utan!! Han har gjort oss till dem vi är idag. I vår familj är ALLA lika mycket värda oavsett läggning, handikapp mm.
Keep on fighting!!
Många kramar Maria m fam
Tack för fina ord, ja det är det som är det speciella, att saker och ting kan göra en till vad man är=) Ni är världens finaste ni också! Hälsa E=)
SvaraRadera